Så kom äntligen en krisbudget som klarar av att tackla den ekonomiska kris som Sverige är mitt upp i. Tyvärr så är det inte den sittande borgliga alliansregeringen som presenterar den utan vi Socialdemokrater. Och det är synd för det enda som den borgliga alliansregeringen med finansminister Borg i spetsen presenterat är en tandlös budget utan några egentliga satsningar och totalt befriad på investeringar för framtiden.

Kanske var det därför som Borg och den borgliga alliansen valde att helt enkelt ljuga i en debattartikel och kalla en kostnadsökning för en satsning, antagligen fanns det inget annat sätt att få denna blåa budget för en nattsvart framtid att låta offensiv.

I rak kontrast står då vår egen röda vårbudget. Istället för att lägga sig platt som Borg och borgarna gör så är budgeten fylld med konkreta satsningar i form av allt från fler utbildningsplatser till upprustning av miljonprogram och investeringar i infrastruktur. Det är en sådan här krisbudget som Sverige behöver idag, de är nämligen denna sorts budgetar som pressenteras i andra europeiska länder och i USA  och det är denna sorts budget som konjunkturinstitutet efterfrågat. Den borgliga alliansregeringen har däremot valt en passiv politik och därför går det också sämre för Sverige än för Europa i övrigt. Det finns inget skäl till varför Sverige ska behöva hamna på efterkälken, vi borde vara bra rustade för denna finnanskris.

Självklart har borgliga bloggare inte varit sena med att hitta något som de kan kritisera i denna socialdemokratiska budget, och efter att ha tittat runt lite bland olika borgliga bloggare så syns att flera oroar och beklagar sig över Socialdemokratiska skattehöjningar på riksnivå och kallar detta oansvarigt.

Jag vet inte om borgliga debattörer och bloggare i allmänhet är dåliga på ekonomi eller om de bara inte ser följderna av sin egen regerings politik. För faktum är att den borgliga alliansregeringens agerande kommer att leda till skattehöjningar. Den borgliga alliansregeringen har nämligen flyttat kostnader från staten till kommunerna, allt för att ha råd med sina statliga skattesänkningar.

Alliansens höjning av kostnaden för a-kassan har gjort att fler än tidigare står oförsäkrade kommer kommunernas kostnader för socialbidraget att öka. Statens utgift för a-kassan har däremot minskat av samma skäl. På samma sätt har den borgliga alliansregeringen sänkt ersättningen för a-kassan vilket leder till lägre skatteinkomster för kommunerna. Till allt detta väljer regeringen att inte skjuta till några extra pengar till kommunerna detta år. Resultatet är att de kommuner som drabbas hårt av varsel får ännu sämre ekonomi än de annars skulle fått och tvingas till skattehöjningar och stora nedskärningar.

Självklart så drabbar dessa kommunala skattehöjningar inte de rikaste kommunerna och deras kommuninnevånare. Samma innevånare som fått största delen av det så kallade jobbskatteavdraget.

Ironiskt nog kan därmed en skattehöjning på riksplanet leda till lägre skatthöjningar för dig och mig eftersom kommunen vi bor i kanske slipper höja skatten.

Allt det här betyder förståss att jag tror mer på den offensiva budget som Mona Sahlin och Thomas Östros pressenterat och den insikt som denna bygger på än den borgliga alliansregeringens passiva budget. Men med tanke på att Borg helst pratar väder när han snackar om ekonomi så är det kanske inte så konstigt att skillnaden blir så stor mellan det röda och det blåa alternativen.

Hatten av för Mona.

Ser att SVD:s Lena Hennel oroar sig för att vi rödgröna inte kommer kunna komma överens om en budget inför nästa år. Det känns som att analysen missar det faktum att vi socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister  lyckades komma överens om en hel massa budgetar mellan 1998 och 2006 det lär knappast bli svårare nu när vi pratar ihop oss i förväg.

Advertisements