Archives for posts with tag: kärnkraft

Jag gillar inte den kärnkraftsdebatt som nu blossat upp. Skyttegravarna har grävts och blocken bankar på varandra med patos argument, helt klart inte min bild av en konstruktiv debatt. För mig känns nämligen klimat- och kärnkraftsfrågan för viktig för att behandlas som en rent taktisk fråga. Så här kommer början på vad som kommer bli en längre serie av inlägg om just kärnkraften.

Låt oss börja med lite fakta. Ungefär hälften av Sveriges energitillförsel består av fossila bränslen i form av kol och koks (5,7%), naturgas (2,1%) och olja (41,8%) tillsammans utgör de alltså 49,5% av den totala energitillförseln. Förnyelsebar energi utgör runt 37% och kärnkraften ca 13%. Ser vi på ren elproduktion samt fjärvärme utgör kärnkraften nästan 40% vilket även är ungefär det samma som värdet för vattenkraften. Vindkraften utgör i detta fall mindre än 1%. Grafen nedan visar eenergitillförsel i TWh.

sveriges energitillförsel

Sveriges energitillförsel i TWh uppdelad efter produktions, källa SCB och Energimyndigheten årlig energibalans 2006-2007

Skall vi ersätta de fossila bränslena måste vi alltså på något sätt genom ökad energitillförsel eller genom effektivisering tillgodogöra oss motsvarande en fördubbling av övrig energitillförsel, en ökning med 100% med andra ord. Skall vi samtidigt ersätta kärnkraften så skulle alternativet, dvs förnyelsebar energi behöva ökas med 169%. Nu antar jag i detta exempel att ingen ökning av förbrukning sker, något som inte är helt realistiskt.

Kungliga vetenskapsakademin förutspår att den svenska bioenergin kan ökas med ungefär 40% på sikt, och inom 50-100 år med ytterligare 20% med hjälp av bättre skogsvård. I första skedet skulle det ge ungefär 46 TWh. Lägger vi till detta en ökning av vindkraften med 30TWh som föreslås av regeringen så skulle vi kunna ersätta den svenska kärnkraften då denna enbart svarar för ca 67 TWh, frågan är om detta är vad vi borde satsa på?

Om målet är att minska koldioxidutsläppen så borde den ökning som sker inom förnyelsebar energi, inte användas för att ersätta nuvarande kärnkraft. Ökningen av förnyelsebar energi skulle nämligen, utan andra åtgärder, kunna tillåta en minskning av fossila bränslen med motsvarande 30%, vilket skulle innebära att fossila bränslen skulle stå för runt 35% av energin istället för 50% idag.

Bör vi då bygga ut kärnkraften? Om målet är att få en förändring innan 2020 så är en satsning på kärnkraften helt fel väg att gå. Ser vi till Finland så skulle deras nybyggda kärnkraftsverk Olkiluoto-3 vara igång i år men har blivit försenad och kommer igång tidigast 2011, planer finns att bygga en fjärde reaktor som då kan vara igång tidigast 2020, och där har vi problemet för svensk del. Skall en ny reaktor byggas i Sverige kommer denna inte ha någon som helst effekt på svensk energiproduktion för än efter 2020 med andra ord så kan den inte hjälpa till att uppnå några som helst miljömål till dess. Peter Eriksson och Mona Shalin har därmed helt rätt när de säger att vi behöver förnyelsebar energi nu, istället för kärnkraftsel senare.

Frågan är dock vad ska vi göra efter 2020? Det är egentligen då som utmaningen kommer, att genomföra den första biten av en omställning är relativt enkelt, att fortsätta efter det att bioenergin och vindkraften är utbyggd blir däremot svårare. Dessutom kommer de svenska kärnkraftsverken att börja falla för ålderssträcket från och med 2032 vilket innebär att lagom till 2020 måste vi ha bestämt oss en gång för alla vad vi ska göra för att ersätta nuvarande reaktorer.

Vi bör vara öppna för att ersätta nuvarande kärnkraft med ny kärnkraft efter 2020. Men inte nödvändigtvis med samma sorts kärnkraft som vi har idag. Beslut om detta behöver däremot inte tas nu men jag skulle i alla fall önska att våra politiker idag började föra en mer öppen och konstruktiv diskussion om kärnkraften. Och framför allt hur vi ska ersätta den energi som dagens reaktorer ger efter 2032 och framåt.

DN: 1, 2, 3 SVD: 1, 2

Annonser

Jag är inte någon större supporter av krisdemokraterna. De brukar allt för ofta vara helt fel ute, antingen på grund av tveksamma ideologiska skäl eller på grund av ren populism. Det förra kan exemplifieras med deras inställning till könsneutralt äktenskap och det senare med deras vallöfte om att sänka bensinskatten.

Idag kommer ett utspel om kärnkraften, där Kd väljer att ompröva sitt kärnkraftsmotstånd. Något som känns mycket välkommet. Man vill inför dock en liten brasklapp i det att man vill införa ett tak på antalet reaktorer (förslagsvis oförändrat).

Jag måste säga att det senare förstår jag mig inte riktigt på rent praktiskt men jag kan förstå det ur ett politiskt perspektiv. Det är antagligen lättare att få folk att acceptera något som i princip kan ses som bevarande av nuvarande ordning än något som ses som en större förändring.

Diskussionen om kärnkraften har allt för länge präglats av den folkomröstningen som genomfördes nästan tre decennier sedan, detta trotts att 3,5 miljoner av dagens röstberättigade inte fick rösta 1980.

Det jag hoppas på är att det blir möjligt med någon sorts blocköverskridande uppgörelse om kärnkraften. Liksom jag hoppas på en liknande uppgörelse vad gäller skola och försvaret. Vissa frågor kräver förankring, en förankring som överlever regeringsskiften.

Vattenfall vill bygga fler reaktorer och man får hoppas att våra politiker kan bestämma sig för vad Sverige faktiskt ska göra med kärnkraften. Det vettigaste vore att bygga ut eftersom det är svårt att se hur enbart förnyelsebara energikällor ska kunna ersätta våra fossila energikällor.

Man måste vara något av en extremoptimist, kanske med enbart begränsad kontakt med verkligheten om man ska tro att beroendet av fossila bränslen kan brytas utan kärnkraften. Tittar vi på bilden ovan över jordens energiförbrukning uppspaltat efter ursprung ser vi att fossila bränslen står för en överdrivet stor del av energin vi använder. Förnybar energi står för en mycket litet del av den energi vi använder, även kärnkraften står bara för en mindre del. Skall vi kunna bryta beroendet av fossila bränslen är det inte realistiskt att tro att vi samtidigt också kommer kunna avskaffa kärnkraften.

Tyvärr kommer antagligen inte våra politiker att ha modet att gå på denna linje. Istället kommer Sverige att importera el från länder som har och bygger ut sin kärnkraft (så som Finland). Kollektivt hyckleri kallar jag sådant, men det är ju inget ovanligt…

Jag förstår inte, varför folk hela tiden blandar in kärnkraften i klimatdebatten. Alla möjliga mänskor som i normala fall brukar ha stor insikt i miljö och klimatfrågor blandar in frågan om kärnkraftens vara eller icke vara i klimatdebatten. Men varför? Den hör ju inte hemma där!

Kärnkraften är inte i sig själv en källa till klimatproblemen. Kärnkraften och dess problematik är kopplad till det radioaktiva avfallet. Hela den frågan är självklart intressant men den har inget med klimatpolitik att göra. Möjligen kan man argumentera för att kärnkraft är ett bra substitut för kraftproduktion baserad på fossila bränslen så som kol, olja och gas.

Det har gått troll i hela kärnkraftsdebatten. Ingen har egentligen några nya argument och ingen bryr sig om att se på det hela på ett nytt sätt. De olika sidorna, för och emot kärnkraft, har grävt sina skyttegravar så djupt att de inte längre kan ta sig ur dem. Själv undrar jag hur man i huvud taget kan vara för eller emot kärnkraft.

Så här ser jag på det hela. Vi har kärnkraft och det ger oss en massa energi, samtidigt som det finns rätt stora nackdelar med kärnkraften. Självklart bör vi om möjligheten finns göra oss av med något som har nackdelar, men bara om vi kan ersätta det med något som är bättre. Just nu, känner jag bara att det finns viktigare frågor att ta han om.