Så kammaråklagare Magnus Elving vid internationella åklagarkammaren har inlett en förundersökning om folkrättsbrott i Sudan med koppling till Sverige. I detta fall en koppling som gäller Lundin Oils aktiviteter. Därmed så är Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som var styrelseledamot under tiden som förundersökningen berör, en del av förundersökningen, och kan riskera att åtalas för just folkrättsbrott. Ett brott som har livstid i straffskalan.

Carl Bildt själv har viftat undan det hela med att det är valtider och den vanligen så sansade Mary X Jensen, tycks göra den kopplingen. Nu tror jag personligen inte att ifrågasättandet av Carl Bildt hade varit mindre om det inte varit valtider men egentligen handlar inte det här om Carl Bildt. Det vill säga det handlar inte om personen Carl Bildt utan om hans roll som Sveriges utrikesminister och därmed Sveriges, och vårröst och representant gentemot omvärlden.

För personen Carl Bildt gäller det vi brukar kalla oskuldspresumtion, det vill säga man är oskyldig till motsatsen är bevisat. Men för utrikesminister Carl Bildt blir det hela en förtroendefråga, ty politik är en förtroendebransch och detta gäller alldeles särskilt för utrikespolitik.

En god vän till mig, amerikan och diplomat brukar säga:

”When it comes to diplomacy Sweden punches over its weight”

Med detta menar han, att Sverige har en mycket starkare röst i internationella sammanhang än vad som vore rimligt om man exempelvis bara såg till våra ekonomiska och militära resurser. Grunden till denna starka position bygger i mångt och mycket på att Sverige har en stor trovärdighet och ett starkt förtroende internationellt. Och det råder knappast någon tvekan om att det finns en viss risk att förtroendet och trovärdigheten för Sverige i internationella sammanhang kan ta skada av att vår representant förekommer i en utredning för något så alvarligt som just folkrättsbrott.

Om Carl Bild fortsätter reppresentera oss så kan detta alltså innebära en skada för Sverige och därmed hela svenska folket. Detta egentligen oavsett om han är skyldig eller oskyldig. För i det här fallet räcker det med att det gått så långt som till en förundersökning för att hans lämplighet kan ifrågasättas. Till dess att Carl Bildt antingen friats från ett eventuellt åtal eller avförts från utredningen så är han alltså en allt annat än optimala representanten för Sverige. Precis på samma sätt som lämpligheten hos en finansminister skulle ifrågasättas om denne vara inblandad i en utredning om grov ekonomisk brottslighet.

Det är därför en ganska rimlig begäran att Carl Bildt bör kliva åt sidan och ta en time out, så länge som förundersökningen pågår. Hade det inte varit valtider tror jag också att Carl Bildt hade insett detta själv. Nu får frågan istället riktas till statsminister Fredrik Reinfeldt, utifall han anser att en person som är inblandad i en förundersökning om folkrättsbrott är en lämplig representant för Sverige.

Intressant Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,, ,  och .