Kan Hillevi Engström inte räkna? Är matematisk inkompetens symptomatiskt för allianspolitiker? Kan man som moderat bli arbetsmarknadspolitisk talesman utan att ha klarat av grundskolematten?
Frågorna känns relevanta sedan Hillevi Engström likt ett antal allianspolitiker före henne, påståt att de rödgröna vill gör det ”dubbelt så dyrt att anställa unga”.
Hillevi Engström hänvisar här till de rödgrönas förslag om att ta bort den halvering av arbetsgivaravgiften för den som har en ungdom anställd och istället ta bort arbetsgivaravgiften för praktik och trainee platser samt för den som anställer en långtidsarbetslös ungdom.
Att ta bort halveringen av arbetsgivaravgiften kommer inte att gör det dubbelt så dyrt att anställa unga. Vilket kan visas trivialt med hjälp av lite mellanstadiemattematik. Jag har försökt förklara det här förut med tyvärr var jag nog inte tillräckligt pedagogisk så låt mig göra detta övertydligt så att även Hillevi Engström kan förstå.
Idag är arbetsgivaravgiften 15,49 % för ungdomar under 26 år, för övriga är den 31,42 % alltså dubbelt så hög. Ger jag en lön på 100 kr så blir min anställningskostnad 115,49 kr idag, med det rödgröna förslaget blir den istället 131,42 kr. Vill vi räkna ut hur mycket dyrare detta är så dividerar vi 131,42 kr med 115,49 kr vilket ger 1,137 eller med andra ord 13,7 % dyrare. Väldigt långt ifrån dessa 100 % dyrare som Hillevi Engström påstår.
Nu är som sagt inte Hillevi Engström ensam med att ha påstått detta. Även Adam Cwejman, Magnus Andersson, Charlie Weimers och Niklas Wykman d v s samtliga alliansens ungdomsordföranden liksom den centerpartistiska riksdagsledamoten Annie Johansson och min favorit bland centerpartistiska bloggare Elias Giertz, har alla påstått samma sak. Elias kan ursäktas han är 14 år, men övriga borde vara kapabla till att räkna procent.
För vist är det lite pinsamt att moderaternas arbetsmarknadspolitisk talesman inte klarar av mellanstadiematte?
Nu är det klart att anställer du någon som är långtidsarbetslös så blir ju situationen något annorlunda med det rödgröna förslaget. Då betalar du ju ingen arbetsgivaravgift alls. Vilket alltså gör det 13,41 % billigare än idag och hela 23,9 % billigare än att anställa en vuxen, men den delen glömde ju Hillevi Engström bort.
Fast det är klart kanske är Hillevi, Adam, Magnus, Charlie, Niklas och Annie inte matematiskt inkompetenta utan bara lögnare?
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om inkompetens, alliansen, moderaterna, lögner, matematik
Viktor Tullgren 
I slutet på förra året läste jag en s-bloggare som klagade över fyra års borgerlig skolpolitik. Vi pratar f.d. riksdagsman och eu-parlamentariker … som föll på lågstadiematte.
OK, med lite enkel mellanstadiematematik kan man också räkna ut att de rödgrönas förslag inte alls innebär att det blir 15,49 respektive 31,42% billigare att anstaälla en ungdom respektive ungdom. En sänkning till dessa nivåer av arbetsgivareavgifterna innebär en sänkning av totalkostnaden med 13,4 respektive 23,9%. (100/115,49 och 100/131,42). Med lite mellanstadiematematik i form av ett exempel där du har 100kr, de minskar med 50% till 50 kronor så krävs det en ökning med 100% för att komma tillbaka till 100 kr. Samma sak gäller med arbetsgivaravgifter eller vad det nu må vara
Är det inte pinsamt att en socialdemokratisk bloggare som klagar på någons annan matematikkunskaper inte klarar av enkel mellanstadiematematik? Eller är du inte matematiskt inkompetent utan bara en lögnare?
Bra svar. Men jag tror alla politiker syftat på arbetsgivaravgifterna och inget annat. De kan alltså räkna och hela bloggen bygger på ett missförstånd där både politikerna och bloggförfattaren är ansvariga.
Du har givetvis rätt, tänkte hur mycket dyrare det blev utan avdraget. Skall ändra ^^
Men givetvis är det pinsamt att jag i stundens hetta glömmer vad jag räknar på. Mitt resultat var ju hur mycket dyrare det blir att anställa någon som inte är ungdom, fy på sig Viktor.
Ok, kanske behövs det inte ytterligare en kock i denna soppa men såhär:
Agiften (exkl. lön) kommer mer än fördubblas, sant.
Vad arbetsgivaren faktiskt betalar (lön + avgift), däremot, får en ökning med 13,8% (man ska vara noga med avrundningarna).
Frågan är dock vad man tror påverkar beslutet att anställa en ungdom. Rimligen borde detta vara vad arbetsgivaren faktiskt betalar.
ps. varför diskuteras det egentlige? Uppenbarligen fungerar inte justeringar i arbetsgivaravgiften. Bättre att de extra kronorna går till gemensam välfärd.
Om storleken på arbetsgivaravgiften är så betydelselös, varför då inte höja den till säg 45% för alla. Det skulle ge i storleksordningen 100 miljarder kronor som skulle kunna satsas på välfärden.
Storleken är inte betydelselös men däremot måste förändringen vara ganska stor för att få någon effekt. Exempelvis gör ju halveringen av arbetsgivaravgiften för unga bara att det blir 12 % billigare att anställa någon under 26 och det är ju inte säkert att det räcker som motivering.
Därtill visar ju restaurangarbetarnas granskning att man närmast tycks ha fått motsatt effekt alltså att andelen ungdomar minskat och egentligen är det kanske inte helt otroligt med nuvarande lösning. Eftersom att rabatten inte ges för att du anställer någon utan för att du har någon anställd så betyder det att ett företag som redan har många ungdomar plötsligt får bättre ekonomi. Så nästa gång de anställer kan de kosta på sig att anställa någon som är äldre och kostar mer och som kanske har mer erfarenhet.
Visst är det så att det inte direkt kan omsättas i nya jobb med arbetsgivaravgiftssänkningar, så att exempelvis 50% lägre arbetsgivaravgift ger 50% fler jobb. Det är det förmodligen rätt få som hävdar.
Det blir dock billigare att ha unga anställda, och för en företagare med små marginaler så är knappast 12% i lägre kostnad betydelselöst. Tittar man på vad företagarnas olika intresseorganisationer önskar främst, så kommer nästan alltid sänkt arbetsgivaravgift i topp.
Den svenska arbetsmarknaden innebär höga murar för nya som ska komma in, det gäller inte minst ungdomar. Kollektivavtal gäller och lönespridningen på arbetsplatsen är ofta låg. Lönekonkurrens kan det alltså inte handla om då, och då är det är i alla fall en fördel.
I ditt exempel får alltså företaget bättre ekonomi och anställer någon, det måste väl vara bra.
Ja men även där kan man diskutera hur man göra detta. För att betala för denna reform valde alliansen att ta bort en generell rabatt som innebar att alla företag kunde göra ett avdrag på arbetsgivaravgiften på en sammanlagd lönekostnad av 750 000 kr. Detta gynnade så klart främst småföretag vilka också är de som har störts problem med arbetsgivaravgiften.
De rödgröna vill återinföra och förstärka detta, vilket för övrigt är dit större delen av pengarna som man spar in på att avskaffa ungdomsrabatten går. Sen går delar så klart till den mer specifika bortagningen av arbetsgivaravgiften för långtidsarbetslösa ungdomar, praktikanter och trainees.
Så tanken är alltså att göra det billigare för företag men att försöka göra det på ett mer effektivt sätt. För om meningen inte är att skapa jobb åt ungdomar utan bara att stödja företag så är ju ungdomsrabatten ett ganska trubbigt verktyg.
Den rabatten kompenserades även genom exemeplvis avskaffandet av företagens medfinansiering av sjukpenningen, generellt sänkt arbetsgivaravgift med 1% (förutom de ungas då, som är större), borttagen förmögenhetsskatt, avskaffad revisionsplikt och höjd brytpunkt för statlig skatt. Också det var önskat. Dessutom omfattas även företagarna av jobbskatteavdraget (vilket gör att man kan ta ut mindre ur bolaget och ändå få bättre nettoinkomst än förr).
Enligt de rödgrönas vårbudget ska arbetsgivaravgifterna höjas med totalt 8 miljarder kronor år 2011, så det handlar alls inte om någon omfördelning inom sektorn.
Hur det sedan blir med företagens avgifter till den nya rödgröna sjukförsäkringen vet vi inte, finansiering ska utredas efter valet men det står redan tydligt att företagen ska stå för en del av de ökade kostnaderna.
Nej inte enbart en omfördelning. Men jobbskatteavdraget är ju inte heller något som effektivt skapat fler jobb.
Tja, det beror på hur man definierar vad det ”kostar” att anställa någon. Om du kommer överens om att ge ungdomen 100 kronor i lön så blir kostnaden för anställningen till staten fördubblad med vänsterpartiernas förslag.
Båda parter kan ha rätt här, beroende på hur de ser på saken.
Att politiker tar till sådant här tillhör vardagligheterna, minns exempelvis ”pensionärsskatten” där det framställdes som att pensionärer har fått en extra skattepålaga av Alliansen, trots att deras skatt har sänkts. Jag har träffat flera pensionärer som faktiskt tror att de har fått höjd skatt.
I det här fallet kommer dock kostnaden för att anställa unga verkligen att öka.
Fast de säger klart att det blir dubbelt så dyrt att anställa en ungdom. Det kan knappast misstolkas.
Det blir en fråga om semantik. Är anställningskostnad samma sak som lönekostnad?
Kostnaden för själva anställningen kan man hävda är en annan sak än kostnad för lön.
Att göra sådana antydningar som leder till att mottagaren kan övertolka budskapet, tillhör det politiska spelet. Ungefär som med pensionärsskatten.
Givetvis blir det en fråga om semantik men att säga att det blir dubbelt så dyrt att anställa en ungdom är väl överdrivet om man menar att det arbetsgivaravgiften blir dubbelt så dyrt. Det är lite som att säga att det blir fyra gånger så dyrt att köpa böcker om bokmomsen avskaffas. Så blir det ju inte däremot blir momsen fyra gånger så dyr.
Man får göra lite för stora semantiska tolkningar för att få detta att bli sant.
Att däremot säga att man infört en pensionärsskatt är däremot helt san eftersom det numera finns en specifik skatt för pensionärer. Däremot har man inte höjt skatten för pensionärer vilket det kan tolkas som men där är det tolkningen som ställer till det inte vad man faktiskt säger.
Skillnaden är att när man pratar pensionärsskatt så är det man säger bokstavligt sant men tolkningen folk gör blir fel.
Men samtidigt betalar som sagt de som arbetar allmän löneavgift på runt 6% av sin bruttolön via arbetsgivaren som inte är kopplat till något försäkringssystem, en ren statlig skatt som pensionärer slipper. Därför är arbetare fortfarande de som är straffbeskattade, inte pensionärerna…
Men den allmänna löneavgiften är inte en beskattning av din privata lön eftersom din lön inte påverkas av om den höjd eller sänks. Det är alltså en beskattning av företaget och inte privatpersonen. Den argumentationen är alltså felaktig.
Fel :
1. Skatten tas ut på arbetarens lön men inte på pensionärens uppskjutna lön, varken när pengar avsätts eller tas ut.
2. Arbetsgivaravgifternas storlek påverkar alltid löneutrymmet för löntagare eftersom de ingår i den totala lönekostnaden för företagen. om den höjs torde utrymmet för löneökning vara mindre från företagens synpunkt, om den sänks borde löneutrymmet i motsvarande grad kunna vara högre ur fackens förhandlingsposition.
Givetvis är det en beskattning av den lön som företaget betalar arbetaren.
1, arbetsgivaravgiften betalas av pensionären när han jobbar.
2, arbetsgivaravgiften som helhet går till största del till kostnader anknutna till arbetet vilket givetvis inte är relevant för den som inte arbetar. Enda undantaget är allmän löneavgift denna påverkar som sagt inte vad arbetarn får ut i lön eftersom den under denna mandatperiod både sänkts och höjts utan någon påverkan på lönen.
När pensionären arbetar betalar han delar av arbetsgivaravgiften.
Allmän löneavgift är en indirekt statlig löneskatt. Du verkar ha problem att förstå hur skattesystemet fungerar och hur lönekostnafer fungerar i ett företag. För varje krona ökad lön för en arbetare måste man betala in bland annat 6,03 öre i allmän löneavgift.
För övrigt är övriga delar av arbetsgivaravgifterna som ÄR kopplade till olika socialförsäkringssystem kraftigt överfinansierade och överskottet ramlar även det in som indirekt statlig skatt rakt in i det svarta hålet.
2010 –
Totalt blir arbetsgivaravgiften 31,42 procent av bruttolönen. För anställd som vid årets ingång inte fyllt 26 år betalas totalt 15,49 procent och för den som vid årets ingång fyllt 65 år betalas endast ålderspensionsavgift 10,21 %.
Utöver dessa skatter finns det ytterligare avgifter som betalas av företagen för sina anställda baserade på olika kollektivavtal.
Äldre arbetare är alltså straffbeskattade jämfört med yngre arbetare men även gentemot riktigt gamla arbetare etc etc.
http://www.dn.se/debatt/pensionarer-beskattas-inte-hardare-an-lontagare-1.1155214
Den allmänna löneavgiften drar in nästan 100 miljarder i indirekt statlig skatt 2010, inte direkt småpengar …
Jonny, jag har en enskild firma, tro mig jag vet hur det här med skatter funkar.
Men jag ifrågasätter fortfarande om almän löneavgift kan sägas vara en del av lönen eftersom när den sänks så får jag inte mer i min plånbok.
Hillevi Engström har fler brister än matematiken. jag var för drygt ett år sedan inbjuden till riksdagens arbetsmarknadsutskott för att beraötta om arbetet i europaparlamentet med arbetsmarknadsfrågor. Särskilt ville utskottet att jag skulle rapportera om europaparlamentets inställning till Laval-domen. jag var inbjuden dels för att jag då var ordförande i Arbetsmarknadsutskottet dels för att jag var parlamentets rapportör om bla. Lavaldomen.
jag berättade om europaparlamentets mycket kritiska insällning till EG-domstolens dom Då avbröt arbetsmarknadsutskottets ordförande Hillevi Engström mig och sa att jag inte var inbjuden för att sprida socialdemokratsik propaganda. jag upplyste henne hovsamt att åsikterna jag framförde inte bara var mina egna , inte bara socialdemokraterna i europaparlamentets utan en stor majoritet av parlamentetsledamöter bla, hela den tyska, österrikiska och nederländska kristdemokratsika grupperna. Att sedan Hillevi Engström och hennes moderata kolleger tillhörde en liten minoritet i parlamentet upplyste jag också om.
Efte mötet i riksdagens arbetsmarknadsutskott kom några borgeliga ledamöter, dock inte från moderaterna, och bad om ursäkt för sin utskottsordförandes uppträdande. Väl att märka är att det var kansliet i utskotet som hade bjudit in mig. jag tror inte att Hillevi Engström skulle ha bjudit in mig, eftersom europaparlamentet oftast inte följer de svenska moderaternas åsikter i arbetsmarknadsfrågor, åtminstone var det så under förra perioden.
Ja moderaterna känner sig nog lite ensamma i sin EU grupp, hoppade inte brittiska torries av den gruppen?
[…] ska coachas och praktikplatser ska bli fler. Men på flera ställen finns direkta fel och påhitt. Viktor Tullgren förklarar på ett pedagogiskt sätt det här med arbetsgivaravgifter som verkar vara svårt för […]
Du skriver ”Men jag ifrågasätter fortfarande om almän löneavgift kan sägas vara en del av lönen eftersom när den sänks så får jag inte mer i min plånbok.”
Då får du nog ta ett tag till i företagsekonomin.
Vad händer om allmän löneavgift sänks för din lön ?
Jo ditt bolags lönekostnad minskar. Det innebär att du varje månad behåller motsvarande andel i ditt bolag. Om detta stannar i bolaget så har du gjort valet att låta bolaget blåsa dig.
Annars kan du ta ut detta överskott i lön efter att ha löneförhandlat med dig själv…
Men nu förutsätter du att alla arbetar åt sig själva. De flesta är trotts allt anställda och när den allmänna löneavgiften sänks så blir det istället aktieägarna som får mer utdelning. Alltså beskattas inte den privata lönen utan företaget.
Tror du att fackföreningarna inför ett avtal är som blinda hönor om regeringen sänker arbetsgivaravgifterna och att de inte tar hänsyn till det faktumet i sina löneförhandlingar ?
”Själva ordet arbetsgivaravgifter kan ibland leda tanken fel som om det är arbetsgivarna som står för kostnaden. Så är det inte. Arbetsgivarna betalar visserligen in avgifterna till staten, men det är egentligen löntagarnas pengar som vi har avstått i löneförhandlingar.”
Citat Wanja Lundby-Wedin
http://www.lo.se/home/lo/wanjas.nsf/unid/107B941300D38834C1256F71002B089F?OpenDocument
Hello it’s me, I am also visiting this site daily, this web
site is genuinely good and the visitors are genuinely sharing pleasant thoughts.