Aftonbladet läsare och finanspolitiska rådet tycks båda vara ense, alliansens arbetsmarknadspolitik håller inte måtten. Visserligen ska man inte jämföra äpplen med päron, eller statliga myndigheter med anonyma tyckare på en webbsida men det känns ju ändå på något sätt roligt för en socialdemokrat att notera att amatörtyckare och professionella dito kommit till ungefär samma slutsats och även om finanspolitiska rådet inte säger det öppet så luktar det ju att socialdemokratisk politik är bättre.

För mitt eget egos skull känns det särskilt bra att läsa att även finanspolitiska rådet delar min åsikt om att ökade kostnader inte är samma sak som en satsning. I något mer byråkratiska termer säger de att:

” Det är missvisande att presentera expansionen i jobb- och utvecklingsgarantin som en kraftfull aktiv satsning. Den är i stället en följd av att fler långtidsarbetslösa behöver försörjningsstöd.”

I sak är ju finanspolitiska rådets rekommendationer mycket lika de förslag som återfinns i socialdemokraternas skuggbudget, även om vissa skillnader finns. Östros ser hur som helst det hela som konstruktiv kritik frågan är bara hur Borg ser på det hela.

Som student politiskt intresserad noterar jag att rådet föreslår en höjning av studiemedlet och en minskning av fribeloppet för att studenterna ska jobba mindre och plugga mer. Av min tid inom kårens studiebevakning minns jag att det fanns en klar korrelation mellan de som hoppade av utbildningar eller hade svårt att klara dem och de som jobbade mycket vid sidan av skolan. Tyvärr kommer studiefrågor inte att uppmärksammas så länge vi har en finanskris vilket är sorgligt.

Inte heller är det troligt att regeringen kommer att lyssna på finanspolitiska rådets rekomendationer om att bygga ut a-kassan, det vore poltiskt omöjligt för en regering som gick till val på att just förändra a-kassan med motiveringen att det skapade jobb. Eftersom a-kasseavgiften nu ökar är risken istället att ännu fler kommer lämna den och detta kommer att öka antalet socialbidragstagare vilket i sin tur ökar kostnaderna för komunerna. Med kommunala skattehöjningar och nedskärningar i skola och vård som ressultat.

Läs för övrigt Claeskrantz och ALLA DUMHETER! angående samma fråga.